1. Vad är dysmenorré?
Dysmenorré avser smärta som kvinnor upplever i och runt nedre delen av buken eller midjan under menstruationen, vilket även kan sträcka sig till ländryggen. I svåra fall kan det åtföljas av symtom som illamående, kräkningar, kallsvettningar, kalla händer och fötter, och till och med svimning, vilket avsevärt påverkar det dagliga livet och arbetet. För närvarande klassificeras dysmenorré vanligtvis i två typer: primär och sekundär. Primär dysmenorré uppstår utan några synliga avvikelser i reproduktionsorganen och kallas ofta funktionell dysmenorré. Det är vanligare bland tonårsflickor som är ogifta eller ännu inte har fött barn. Denna typ av dysmenorré kan vanligtvis lindras eller försvinna efter en normal förlossning. Sekundär dysmenorré orsakas däremot främst av organiska sjukdomar som påverkar reproduktionsorganen. Det är ett vanligt gynekologiskt tillstånd med en rapporterad incidens på 33,19 %.
2.symtom:
2.1. Primär dysmenorré är vanligare under tonåren och uppträder vanligtvis inom 1 till 2 år efter menstruationens början. Huvudsymptomet är smärta i nedre delen av buken som sammanfaller med en regelbunden menstruationscykel. Symtomen på sekundär dysmenorré liknar de på primär dysmenorré, men när de orsakas av endometrios förvärras de ofta gradvis.
2.2. Smärtan börjar vanligtvis efter menstruation, ibland så tidigt som 12 timmar före, med den mest intensiva smärtan på menstruationens första dag. Denna smärta kan vara i 2 till 3 dagar och sedan gradvis avta. Den beskrivs ofta som krampaktig och åtföljs vanligtvis inte av spänningar i magmusklerna eller återkommande smärta.
2.3. Andra möjliga symtom inkluderar illamående, kräkningar, diarré, yrsel, trötthet och i svåra fall kan blekhet och kallsvettningar förekomma.
2.4. Gynekologiska undersökningar visar inga avvikande fynd.
2.5. Baserat på förekomst av smärta i nedre delen av buken under menstruation och negativa resultat från gynekologisk undersökning kan en klinisk diagnos ställas.
Beroende på svårighetsgraden av dysmenorré kan den klassificeras i tre grader:
*Mild: Under eller före och efter menstruation finns det lätt smärta i nedre delen av buken tillsammans med ryggvärk. Man kan dock fortfarande utföra dagliga aktiviteter utan att känna sig allmänt obekväm. Ibland kan smärtstillande medel behövas.
*Måttlig: Före och efter menstruation förekommer måttlig smärta i nedre delen av buken tillsammans med ryggvärk, illamående och kräkningar, samt kalla armar och ben. Åtgärder för att lindra smärtan kan ge tillfällig lindring av detta obehag.
*Svår: Före och efter menstruation finns det svår smärta i nedre delen av buken som gör det omöjligt att sitta stilla. Det påverkar arbete, studier och vardagsliv avsevärt; därför blir sängläge nödvändigt. Dessutom kan symtom som blekhet och kallsvett förekomma. Trots att försök till smärtlindrande åtgärder har vidtagits ger dessa inte någon signifikant lindring.
3. Sjukgymnastik
Ett stort antal kliniska studier har visat den signifikanta effekten av TENS vid behandling av dysmenorré:
Primär dysmenorré är ett kroniskt hälsotillstånd som främst drabbar unga kvinnor. Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) har föreslagits som en effektiv smärtlindrande metod vid primär dysmenorré. TENS är en icke-invasiv, billig och portabel metod med minimala risker och ett fåtal kontraindikationer. Vid behov kan den administreras själva dagligen under vardagliga aktiviteter. Flera studier har undersökt effektiviteten av TENS för att minska smärta, minska användningen av smärtstillande medel och förbättra livskvaliteten hos patienter med primär dysmenorré. Dessa studier har vissa begränsningar vad gäller metodologisk kvalitet och terapeutisk validering. De övergripande positiva effekterna av TENS vid primär dysmenorré som observerats i alla tidigare studier indikerade dock dess potentiella värde. Denna översikt presenterar de kliniska rekommendationerna för TENS-parametrar för behandling av primära dysmenorrésymtom baserat på tidigare publicerade studier.
Hur behandlar man dysmenorré med elektroterapiprodukter?
Den specifika användningsmetoden är följande (TENS-läge):
①Bestäm rätt mängd ström: Justera strömstyrkan på TENS-elektroterapiapparaten baserat på hur mycket smärta du känner och vad som känns bekvämt för dig. Börja generellt med låg intensitet och öka den gradvis tills du känner en behaglig känsla.
②Placering av elektroder: Placera TENS-elektrodplåstren på eller nära det område som gör ont. Vid smärta från dysmenorré kan du placera dem på det smärtsamma området i nedre delen av buken. Se till att fästa elektrodplattorna ordentligt mot huden.
③Välj rätt läge och frekvens: TENS-elektroterapiapparater har vanligtvis en mängd olika lägen och frekvenser att välja mellan. När det gäller dysmenorré är den optimala frekvensen för smärtlindring 100 Hz, du kan välja kontinuerlig eller pulserad stimulering. Välj bara ett läge och en frekvens som känns bekväm för dig så att du kan få bästa möjliga smärtlindring.
④Tid och frekvens: Beroende på vad som fungerar bäst för dig bör varje TENS-elektroterapisession vanligtvis vara mellan 15 och 30 minuter, och det rekommenderas att använda den 1 till 3 gånger om dagen. Allt eftersom din kropp reagerar kan du gradvis justera frekvensen och användningstiden efter behov.
⑤Kombination med andra behandlingar: För att verkligen maximera lindring av dysmenorré kan det vara mer effektivt om du kombinerar TENS-behandling med andra behandlingar. Prova till exempel att använda värmekompresser, göra några mjuka magstretchövningar eller avslappningsövningar, eller till och med få massage – allt kan fungera tillsammans i harmoni!
Välj TENS-läge och fäst sedan elektroderna på nedre delen av buken, på vardera sidan om den främre medianlinjen, 7,5 cm under naveln.
Publiceringstid: 16 januari 2024
